När jag stillar mig till tystnad uppstår ett sorl likt en vindlande bäck.
Röster hörs ur det förgångna, scener spelas upp.
En oro -i min trygghet- kryper inpå,
tvivel, rädsla, föder ångestens djupa grund.
Jag stillar mig till tystnad...
tankar, drömmar, händelser finfördelas, bearbetas.
När jag stillar mig till tystnad,
vandrar jag genom skymningens rike,
i skuggorna finner jaget sig själv.
När jag stillar mig till tystnad får jag en skapande paus,
i tystnadens föränderliga stund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar