Den rektangulära ytan blir utgångspunkt för den geometriska symboliken. Här har jag placerat en pappmall till utklipp och centrering av de geometriska former jag vill tillföra bilden. Detta är början på en större del som ska placeras i förgrunden. Men om jag återgår till altarets funktion i kyrkorummet så genomgår den en symbolisk transformation under en mässa. I samband med nattvarden vecklas en kvadratisk duk ut. Latin, Corporale, vilket betyder kropp och i sin tur hänvisar till platsen där Kristi kropp läggs. Det blir en symbolisk svepduk där nattvardsbrödet placeras. Den kvadratiska formen strävar efter att gå från det jordiskt fullkomnade till det himmelskt fullbordade, med andra ord det eviga. Jesus död på korset ses som det jordiskt fullkomnande som var förutsättningen för uppståndelsen. (Tusen år till, sid 53 f.)
Fastlagsriset användes under 1600-talet av husfadern som piskade familjemedlemmarna med riset. Det var en symbolisk påminnelse om Jesu lidande. Tur att vi slutat upp med den seden! Påskfjädrarna dök upp på mitten av 1800-talet, allt enligt wikipedia, under Påskris.
Under mässan ställs även det cirkelformade brödfatet och bägaren på den rektangulära altarduken. Då prästen läser instiftelseorden har altaret genomgått tre faser: från rektangel, via kvadrat till cirkel, från ofullkomligt via jordiskt fullkomnat till det eviga=en bild av frälsningshistorien.