Härkeberga kyrka

Här är tillslut originalet från Härkeberga kyrka, 4 km från Långtora. Den finns målad högt upp i taket och är dessvärre inte så lätt att fånga med kameran. . Den kraftiga näbben och de stora klorna får en framträdande position mot den bleknande kroppen. Eldens flammor slickar fågelns kropp till en ny återuppståndelse. Albertus Pictor och hans verkstad har ett gjort ett fantastiskt arbete i en kyrka som är värd ett besök mer än en gång. Min textila tolkning har fått en kraftig färgtillsättning. Hela fågeln synes spraka av elden och flammorna vibrerar i förgrunden.

Medeltidens Fenix

Biskop Isidorus av Sevilla (600-636) nämner i sin encyklopedi att trädet phoenix, uppkallats efter den berömda fågeln från Arabien. Inget mer förtydligande görs vilket tyder på enligt Jan Öberg att historien var tillräckligt välkänd för en kort benämning i texten. Fågeln Fenix lever vidare som symbol under medeltiden och står för återuppståndelsen. Den avbildas oftast i de "bildande" konsterna och då främst i måleriet. I monumentalmåleriet finns den att hämta i ett flertal kyrkor, bl.a. målade Albertus Pictor och hans verkstad fågel Fenix. Under tidigt 1500-tal finns det ytterligare målade motiv av fågel Fenix i kyrkor, då främst i Upplands området, men även i Östergötland.

Fakta hämtad ur Albertus Pictor, Målare av sin tid I, Bilder i urval samt studier och analyser, red. Pia Melin
Kapitel: Historiens vingslag, Fågel Fenix från de gamla grekerna till Albertus Pictor, Jan Öberg, s.109

En symbol

Under medeltiden spreds det grekiska verket Physiologus från år 200 e.Kr. Där beskrivs olika djur och deras olika symboliska innebörd med kristna förtecken. Skriften spreds på latin och folkspråk. [...]På tredje dagen finner man, att den återigen blivit som den förr var. Om nu denna fågel har makt att döda sig själv och bli till liv igen, hur kommer det sig då att oförståndiga människor är misstrogna mot att Vår Herre Jesus Kristus säger: 'Jag har makt att avsluta mitt liv, och jag har makt att börja det på nytt'.

Fakta hämtad ur Albertus Pictor, Målare av sin tid I, Bilder i urval samt studier och analyser, red. Pia Melin
Kapitel: Historiens vingslag, Fågel Fenix från de gamla grekerna till Albertus Pictor, Jan Öberg, s.108 f.

Fågel Fenix

Första gången fågel Fenix dyker upp i text är redan 700 år före Kristus i ett fragment tillskrivet den grekiske lärodiktaren Hesiodos. Nästa gång ett par hundra år senare hos den grekiske historieskrivaren Herodotos. "Hans teckning är närmast lik en örn, liksom även hans storlek." 

Den grekiska myten övertogs sedan av romarna via diktaren Ovidius.
"Blott en finns, som förnyar sig själv och uppstår, en fågel, Phoenix benämnd i Assyriens land.[...]När fågel Phoenix har fyllt fem sekler i livet, då gör han med sina klor och sitt renade näbb sig ett bo i en järneks grenrika topp eller högt i ett palmträds vajande krona. Kassia staplar han där till ett bål och den mjukaste nardus, finstött bark av kanel och myrrans guldgula droppar, lägger sig överst själv och dör bland doftande kryddor. Sedan hans kropp av elden förtärts, lär en ny liten Phoenix födas ur askans glöd till ett liv lika långt som hans faders."

Fakta hämtad ur Albertus Pictor, Målare av sin tid I, Bilder i urval samt studier och analyser, red. Pia Melin
Kapitel: Historiens vingslag, Fågel Fenix från de gamla grekerna till Albertus Pictor, Jan Öberg, sid 107 f.